Valborg välkomnar våren

Sedan 1894 har valborg firats på Skansen i Stockholm.

Valborg var från början en kyrklig fest till åminnelse av ett helgon, men idag firar vi vårens ankomst med eldar. Och att ungdomar festar lite extra den här kvällen har hängt med ända sedan medeltiden.

På medeltiden spred sig det tyska firandet av helgonet Sankta Valborg (eller Sancta Walpurgis, Sancta Walburgh) till bland annat Sverige. Redan på den tiden var eldar och ungdomar starka teman.

Sankta Valborg var en abbedissa som levde i Heidenburg i Tyskland på 700-talet. Hon helgonförklarades första maj som var en viktig profan festdag då man höll bystämmor och valde nya företrädare i städernas gillen. Kvällen innan festade man utomhus och tände bål, antagligen för att skrämma bort häxor.

I Sverige tog man över traditionen med att festa kvällen före valborgsmässan och att göra det med eldar, för att skrämma bort rovdjur när man släppte ut boskapen på grönbete och för att skydda sig mot övernaturliga krafter. För att skrämmas ännu mer kompletterades eldarna gärna med att man skränade, skramlade och sköt.

Som så ofta anknöt den kristna högtiden till äldre traditioner. Innan kristendomen kom till Norden firade man en högtid kopplad till de döda vid den här tidpunkten, och med eldarna brände man det gamla och gav plats för det nya.

Det svenska valborgsfirandet anknyter ytterligare till förkristna traditioner genom att det har blivit en symbol för våren och ljuset. Valborg infaller vid en så kallad kvartspunkt i solhjulet, det vill säga tiden mittemellan vårdagjämning och midsommar, och ses som den tidpunkt då vi går in i sommarhalvåret.

I bondesamhället var det dags att släppa ut boskapen och i de sydligaste landskapen gick ungdomar runt i byarna och sjöng majvisor för att tigga ihop pengar till en fest. Ungdomstemat har levt kvar genom århundradena genom att ungdomar denna kväll har festat och brutit mot normer, till exempel genom att dricka väldigt mycket alkohol.

Valborgsfirandet fick ett uppsving efter andra världskriget när arbetar- och folkrörelseorganisationer arrangerade majbrasor, en tradition som lever kvar idag då många föreningar av olika slag ordnar valborgsfiranden.

Valborg har också blivit en stor festlighet i studentstäder då man har mösspåtagning av studentmössan. Körsång, konserter, studenttåg, lekar och forsränning är andra exempel på aktiviteter i studentstäderna denna dag.

Den kyrkliga anknytningen har bleknat betydligt, men i övrigt firar vi fortfarande denna högtid som vi gjort sedan medeltiden och antagligen ännu längre. Vi eldar upp ris och löv vi städat ur våra trädgårdar, vi skränar och skjuter fyrverkerier, vi sjunger vårvisor och vi dricker för mycket alkohol.

Språkligt kallar vi nog oftast denna dag rätt och slätt för valborg idag, istället för det lite otympliga valborgsmässoafton. I Uppsala kallas dagen ofta för sista april, i Lund för siste april. I Finland kallas helgen med valborg och första maj för vappen, från finska vappu.

När du skriver om valborg ska du tänka på att inleda med liten bokstav, eftersom vi skriver helg- och kalenderdagar så på svenska: valborg, valborgsmässoafton, valborgsfirande. Men när du skriver om någon som heter Valborg skriver du förstås med stort V eftersom det är ett egennamn.